Ett långt steg




Jag har tänkt många gånger att jag ska ta en joggingtur innan frukosten, sådär tidigt på morgonen innan resten av familjen har vaknat. Men steget att gå direkt från sängen till att snöra på sig gympaskorna och faktiskt springa är ganska långt. Idag vaknade jag tidigt och beslöt mig för att faktiskt göra det, och jag klarade det! Kanske är det en ny morgonrutin som börjar ta form? Man kan ju alltid hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0