mina detaljer

Med ett armband gjort av glittriga indianpärlor på armen (present från ett av barnen på jobbet) så gick jag en sväng på stan. Då jag stod vid kassorna i en av affärerna och skulle betala så såg jag det här lilla söta lejonet och han var bara tvungen att bli min. När kassörskan frågade om det lilla gosedjuret skulle vara en present och om jag isåfall ville ha en kartong medskickad så nickade jag och tackade artigt. På något sätt kändes det fel att säga "nej det behövs inte jag kan sätta fast honom i min nyckelknippa nu med detsamma!" Som om jag var 14 år yngre än vad jag är eller något. Sen gick jag hem med mitt färgglada armband runt handleden och ett gulligt lejon i väskan och det kändes faktiskt inte så dumt alls! Jag får tacka mitt jobb för att jag har barnasinnet kvar.