mina detaljer

.. jag är lite skrockfull det måste jag medge, jag undviker sådan som ger otur som att krossa speglar och gå under stegar och sånt. Vägrar hävda att "jag har inte varit sjuk på så länge!" (det var till och med lite jobbigt att skriva det nu, fastän jag inte menar det! Så nu måste jag säga "peppar, peppar ta i trä!" Just in case.) För senaste gången det hände hade jag inte varit sjuk på fler år men blev magsjuk dagen efter. Men de senaste fjorton dagarna har ett flertal vidskepligheter hänt mig. Det började för två veckor sedan i London. Byggarbetaren som jobbade hos oss varje dag höll på att måla trappräckena. Han stod på nedersta våningen på en hög steg mitt för trappuppgången. Jag som varje dag sprang upp och ner mest hela tiden var därmed tvungen att krypa under. Gulp. Byggarbetaren frågade "Går det bra?" Jag hävdade genast att det var det, jag kunde ju liksom inte börja förklara att nej du får nog gå ner och flytta stegen eftersom det betyder otur att gå under en stege i Sverige. Han hade helt klart undrat vad vi var för folk. Så därmed kunde jag inte annat än gå emot mina principer och ta mig i kragen och krypa under. Det var lite jobbigt det måste jag medge, men jag tänkte sedan genast, jag är i London de har inte samma vidskepligheter här så det gills nog inte. Säger vi.

Det andra hände igår när jag krossade en spegel. Det har varit något jag alltid fasat för att göra. Jag har alltid varit extra försiktig med det från att jag var så liten och insåg att det betydde otur. För vem vill ha tretton års olycka liksom? Men igår packade jag upp mina fyra proppfyllda väskor, jag hade då en liten nyckelring där i med en spegel på baksidan. Den låg på golvet och jag råkade trampa på den och den gick sönder. Jag trodde att jag skulle bli helt förskräckt men det blev jag faktiskt inte. Jag hanterade det bra, jag ryckte på axlarna och tänkte, det är ju bara vidskepligheter som skapas för att man ska vara försiktig med såna här saker, det betyder inget..

Men däremot för några dagar sedan när jag gjorde mitt CAE prov, så hittade jag några minuter innan provet en penny. Jag tog genast upp den fastän jag hatar alla engelska mynt och la den i jeansfickan och tänkte att jag fick lite extra tur hela den dagen precis som V och M:s morfar har lärt mig och det måste ju betyda att jag kommer klara provet. Om jag gjorde det? Det vet jag inte än. Men jag hoppas pennyn gjorde sitt jobb.

I alla fall, är det inte lite underligt att alla dessa vidskepliga saker händer mig under 14 dagars tid? Och om jag är sjuk i morgon så vet ni varför..